Ludvig Meyer | |
Född | 22 april 1861 |
---|---|
Död | 3 januari 1938 (76 år) |
Medborgare i | Norge |
Sysselsättning | Politiker, redaktör, advokat |
Befattning | |
Partiledare, Arbeiderpartiet (1897–1900) | |
Politiskt parti | |
Arbeiderpartiet Norges Kommunistiska Parti | |
Barn | Karl Meyer (f. 1888) Eli Krog (f. 1891) Håkon Meyer (f. 1896) |
Släktingar | Ludvig Bergh |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Ludvig Meyer, född 22 april 1861 i Åsgårdsstrand, död 3 januari 1938 i Asker, var en norsk jurist och politiker.
Meyer tog 1882 juridisk ämbetsexamen och började därefter genast deltaga i det offentliga livet. Han gjorde sig snart bemärkt genom sin vältalighet och oräddhet, särskilt som medlem av Studentersamfundet. Sedan 1885 utövade han advokatverksamhet i Kristiania. Han förde med stor duglighet bohemförfattaren Hans Jægers sak i det bekanta tryckfrihetsmålet mot denne 1885–86.
Meyer anslöt sig inom politiken till Arbeiderpartiet, redigerade 1898–99 partiets huvudorgan "Social-Demokraten" och var några år representant för partiet i huvudstadens kommunalstyrelse. År 1903 bröt han med Arbeiderpartiet och deltog därefter i den politiska diskussionen endast genom broschyrer och tidningsartiklar. Bland de förra märks Socialistisk beskatning og samfundsordning (1917). Efter schismen inom Arbeiderpartiet 1921 tillhörde han under en tid Norges Kommunistiska Parti.